Den där pojken..

Jag saknar dig.
Så svårt att släppa taget.
Visst vill jag gå vidare,
Men jag vill ha dig vid min sida.
För jag vill sitta i just din famn.
Bara tanken av dina läppar gör mig knäsvag, jag gör allt dom säger.
Vill känna värmen av din kropp.
Tryggheten som växte inom mig.
Du fick mig på fall och du lät mig luras, du gav mig falska förhoppningar.,
Förut när jag tänkte på det här så fick det mig och le. Idag så får det mig att gråta , för jag vet att det inte kommer en morgondag med dig..
Men jag biter ihop och fixar dit ett falskt leende, varje gång jag går till skolan. Varje gång jag pratar med någon . Det var bara du som kunde få mig att le på riktigt. Vad gjorde jag för fel?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0